Se vad som skiljer testerna åt

Ett leverenzym som är mer specifikt för levern än ASAT. Höga värden indikerar ofta leverpåverkan eller leversjukdom

Det vanligaste proteinet i blodplasman, produceras i levern. Hjälper till att hålla vätskan kvar i blodkärlen och transporterar hormoner, fettsyror och läkemedel. Låga nivåer kan bero på leversjukdom, njurproblem eller undernäring. Förhöjda nivåer ses ofta vid uttorkning.

Finns främst i lever, gallvägar och skelett. Förhöjda nivåer kan visa på problem i gallvägar eller bensjukdomar.

Att ta hälsoprover för ASAT, eller aspartataminotransferas, är bra för att det kan indikera skador på organ som levern, hjärtat och musklerna. Förhöjda ASAT-nivåer kan vara ett tecken på leversjukdomar som hepatit eller cirros, hjärtinfarkt, eller muskelskador.

Vita blodkroppar som bland annat deltar vid allergiska reaktioner.

Restprodukt från nedbrytning av gamla röda blodkroppar. Förhöjda nivåer kan ge gulsot och tyda på störningar i lever eller gallgångar.

Ett enzym som finns i muskler, hjärta och hjärna. Hjälper till att producera energi (ATP). Förhöjda nivåer kan tyda på muskelskador, hård fysisk belastning, hjärtproblem eller vissa neuromuskulära sjukdomar.

Produceras i levern som svar på inflammation. CRP stiger snabbt vid infektion eller skada och kan även användas i känsliga analyser för att upptäcka låggradig, långvarig inflammation.

Beräknad njurfiltration utifrån kreatinin.

Ett beräknat mått på njurarnas filtrationsförmåga.

Vita blodkroppar som bland annat påverkas vid allergier och parasitinfektioner.

Visar antalet röda blodkroppar i blodet.

Anger hur stor del av blodet som består av röda blodkroppar.

Protein som lagrar järn och speglar kroppens järnförråd.

Viktigt för cellbildning, DNA-syntes och produktion av röda blodkroppar.

Mineral som bland annat behövs för ben och cellernas energi.

Hormon som påverkar äggstockarnas funktion och follikelutveckling.

Mäter blodsockret vid provtagningstillfället. Glukos är kroppens viktigaste bränsle för både muskler och hjärna. Värdet ger en ögonblicksbild som kan upptäcka högt eller lågt blodsocker.

Enzym kopplat till leverns avgiftning, bland annat av alkohol och läkemedel. Höga nivåer kan tyda på leverskada eller gallvägsproblem.

Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre.

Visar genomsnittet av ditt blodsocker under de senaste 2–3 månaderna. Ett bra sätt att upptäcka tidiga tecken på diabetes eller att följa upp hur väl blodsockret är balanserat över tid.

HDL transporterar bort överskott av kolesterol från blodkärlen och skyddar därmed mot åderförkalkning. Högre nivåer är oftast positivt och kopplas till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Mineral som behövs för bland annat syretransport och energi.

Mineral som är viktigt för skelett, nerver och muskler.

Elektrolyt som är viktig för bland annat muskler och hjärtrytm.

Elektrolyt som bidrar till vätske- och syra–basbalans.

Restprodukt som används för att bedöma njurfunktionen.

Ett enzym som finns i nästan alla kroppens celler. Stiger vid cellskador, vilket gör det till en ospecifik men användbar markör för vävnadsskada, inklusive i levern.

LDL kan lagras i kärlväggarna och bidra till åderförkalkning. Höga nivåer ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

LDL/HDL-kvoten är ett förhållande mellan det "onda" LDL-kolesterolet och det "goda" HDL-kolesterolet i blodet, som används för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Hormon som bland annat reglerar ägglossning och könskörtlarnas funktion.

Visar det totala antalet vita blodkroppar.

Vita blodkroppar med en central roll i immunförsvaret.

Mineral som stödjer muskler, nerver och energiomsättning.

Visar det genomsnittliga hemoglobininnehållet i röda blodkroppar.

Visar de röda blodkropparnas genomsnittliga storlek.

Vita blodkroppar som hjälper till att bryta ner främmande ämnen och skadade celler.

Viktig för kroppens vätske- och saltbalans.

Vita blodkroppar som är en viktig del av försvaret mot infektioner.

Totalkolesterol minus HDL. Ett samlat mått på de blodfetter som kan bidra till åderförkalkning och därmed risk för hjärt-kärlsjukdom.

En klassisk metod för att mäta inflammation i kroppen. Stiger långsamt vid infektioner, reumatiska sjukdomar eller andra inflammatoriska tillstånd.

Ett av de viktigaste hormonerna från sköldkörteln. Reglerar ämnesomsättning, energi och kroppstemperatur. Lågt värde kan indikera hypotyreos, högt värde hypertyreos.

Kolesterol behövs för celler, hormoner och vitamin D, men för höga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Värdet påverkas främst av kost, motion och ibland läkemedel.

Visar antalet blodplättar, som är viktiga för koagulationen.

Fett som kroppen bildar av överskottsenergi. Höga nivåer kan öka risken för hjärtsjukdom och även belasta bukspottkörteln. Kost, träning och minskad alkoholkonsumtion är viktiga åtgärder.

Produceras i hjärnan och styr sköldkörtelns produktion av hormonerna T3 och T4. Förhöjt TSH kan tyda på låg sköldkörtelfunktion, medan lågt TSH kan tyda på överfunktion.

Restprodukt som normalt utsöndras via njurarna.

Restprodukt från nedbrytning av proteiner.

Behövs för nervsystemet, blodbildningen och DNA-syntesen.

Könshormon som bland annat påverkar menscykel, skelett och välmående.