Se vad som skiljer testerna åt

Ett leverenzym som är mer specifikt för levern än ASAT. Höga värden indikerar ofta leverpåverkan eller leversjukdom

Det vanligaste proteinet i blodplasman, produceras i levern. Hjälper till att hålla vätskan kvar i blodkärlen och transporterar hormoner, fettsyror och läkemedel. Låga nivåer kan bero på leversjukdom, njurproblem eller undernäring. Förhöjda nivåer ses ofta vid uttorkning.

Finns främst i lever, gallvägar och skelett. Förhöjda nivåer kan visa på problem i gallvägar eller bensjukdomar.

Ett matsmältningsenzym från bukspottkörteln som bryter ner stärkelse till sockerarter. Höga nivåer i blodet kan indikera pankreatit.

Förhållandet mellan det “onda” och “goda” kolesterolet. En hög kvot kan indikera ökad risk för åderförkalkning.

Protein kopplat till HDL, som hjälper till att transportera bort kolesterol från kärlen. Låga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

Protein kopplat till LDL, som transporterar kolesterol till vävnaderna. Höga nivåer är en tydlig riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom.

Att ta hälsoprover för ASAT, eller aspartataminotransferas, är bra för att det kan indikera skador på organ som levern, hjärtat och musklerna. Förhöjda ASAT-nivåer kan vara ett tecken på leversjukdomar som hepatit eller cirros, hjärtinfarkt, eller muskelskador.

En ovanlig men viktig celltyp som frisätter ämnen som histamin vid allergiska reaktioner och deltar i kroppens försvar mot parasiter.

Restprodukt från nedbrytning av gamla röda blodkroppar. Förhöjda nivåer kan ge gulsot och tyda på störningar i lever eller gallgångar.

Visar hur mycket insulin kroppen själv producerar. Hjälper till att förstå om avvikande blodsocker beror på minskad insulinproduktion eller andra faktorer som kost och livsstil.

Ett enzym som finns i muskler, hjärta och hjärna. Hjälper till att producera energi (ATP). Förhöjda nivåer kan tyda på muskelskador, hård fysisk belastning, hjärtproblem eller vissa neuromuskulära sjukdomar.

Produceras i levern som svar på inflammation. CRP stiger snabbt vid infektion eller skada och kan även användas i känsliga analyser för att upptäcka låggradig, långvarig inflammation.

Protein som produceras i kroppens celler och utsöndras via njurarna. Påverkas inte av muskelmassa, kön eller kost, vilket gör det till en mer tillförlitlig markör än kreatinin.

Njurfunktion beräknad utifrån Cystatin C. Bra komplement till kreatinin-baserad eGFR.

Beräknad filtrationshastighet i njurarna utifrån kreatinin. Ger en uppskattning av hur bra njurarna renar blodet.

Ett kombinerat mått från både kreatinin och Cystatin C som ger en mer exakt bild av njurarnas filtrationsförmåga.

Specialiserade på att bekämpa parasiter. Har också en central roll vid allergier, astma och vissa inflammationer.

Visar antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet. Låga nivåer kan tyda på blodbrist.

Anger hur stor del av blodet som består av röda blodkroppar. Ett lågt värde kan visa på blodbrist, ett högt kan bero på vätskebrist eller annan påverkan.

Protein som lagrar järn i kroppen. Det bästa måttet på kroppens järnförråd. Låga nivåer tyder på järnbrist, höga kan tyda på järnöverskott.

Viktigt för nybildning av celler, DNA-syntes och produktion av röda blodkroppar. Extra betydelsefullt vid graviditet, men även för energi och återhämtning.

Mineral som ingår i ben och tänder, men också avgörande för energiproduktion och cellfunktion.

Ett hormon från hypofysen som är viktigt för fertilitet. Hos kvinnor styr det äggmognaden och hos män reglerar det produktionen av spermier.

Mäter blodsockret vid provtagningstillfället. Glukos är kroppens viktigaste bränsle för både muskler och hjärna. Värdet ger en ögonblicksbild som kan upptäcka högt eller lågt blodsocker.

Enzym kopplat till leverns avgiftning, bland annat av alkohol och läkemedel. Höga nivåer kan tyda på leverskada eller gallvägsproblem.

Protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Ett av de viktigaste måtten för ork och prestation.

Visar genomsnittet av ditt blodsocker under de senaste 2–3 månaderna. Ett bra sätt att upptäcka tidiga tecken på diabetes eller att följa upp hur väl blodsockret är balanserat över tid.

HDL transporterar bort överskott av kolesterol från blodkärlen och skyddar därmed mot åderförkalkning. Högre nivåer är oftast positivt och kopplas till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Mineral som ingår i hemoglobin och behövs för syretransport, energi, immunförsvar och mental skärpa. Vanliga orsaker till brist är menstruation, graviditet och låg järnrik kost.

Nödvändigt för starka ben och tänder, men även för nervsignalering, muskelfunktion, hjärtats rytm och blodets koagulation.

Livsviktig elektrolyt som styr blodtryck, vätskebalans, nervimpulser och muskelsammandragningar.

Viktig elektrolyt som bidrar till vätskebalans och kroppens syra–basbalans.

Kallas ofta ”stresshormon” och produceras i binjurarna. Reglerar blodsocker, blodtryck och ämnesomsättning, och dämpar inflammation. Kortisol stiger naturligt vid stress och är högst på morgonen. Långvarigt förhöjda nivåer kan leda till viktuppgång, sömnproblem och nedsatt immunförsvar.

Restprodukt från musklernas energiförbrukning. Förhöjda värden i blodet kan tyda på nedsatt njurfunktion.

Ett enzym som finns i nästan alla kroppens celler. Stiger vid cellskador, vilket gör det till en ospecifik men användbar markör för vävnadsskada, inklusive i levern.

LDL kan lagras i kärlväggarna och bidra till åderförkalkning. Höga nivåer ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

LDL/HDL-kvoten är ett förhållande mellan det "onda" LDL-kolesterolet och det "goda" HDL-kolesterolet i blodet, som används för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Ett hormon från hypofysen som hos kvinnor triggar ägglossningen och styr menstruationscykeln. Hos män stimulerar det testiklarna att producera testosteron.

Det totala antalet vita blodkroppar i blodet. Är kroppens försvarssystem mot infektioner, inflammationer och andra hot. Höga nivåer kan tyda på infektion eller inflammation, medan låga kan indikera nedsatt immunförsvar.

Nyckelspelare i immunförsvaret som försvarar mot virus, bakterier och även cancerceller. Inkluderar B-celler, T-celler och NK-celler.

Mineral som stödjer muskler, nerver, energiomsättning och proteinsyntes. Brist kan ge kramper, trötthet och försämrad återhämtning.

Visar hur mycket hemoglobin varje röd blodkropp innehåller. Hjälper till att skilja olika typer av blodbrist.

Visar röda blodkropparnas storlek. Viktigt för att förstå om en anemi beror på järnbrist, vitaminbrist eller andra orsaker.

Största typen av vita blodkroppar. När de lämnar blodet omvandlas de till makrofager som städar bort bakterier, virus, skadade celler och död vävnad.

Reglerar kroppens vätske- och saltbalans samt är viktigt för nervsignaler och muskelfunktion.

Den vanligaste typen av vita blodkroppar. De är kroppens första försvar mot bakterier och svampar, och angriper snabbt genom att ”äta upp” inkräktare.

Totalkolesterol minus HDL. Ett samlat mått på de blodfetter som kan bidra till åderförkalkning och därmed risk för hjärt-kärlsjukdom.

Progesteron, även kallat gulkroppshormon, är viktigt för fertilitet, ämnesomsättning och välmående hos både kvinnor och män. Hos kvinnor produceras det i äggstockarna, där det förbereder livmodern för graviditet och hjälper till att upprätthålla den. Hos män bildas det i testiklarna och fungerar som byggsten till andra könshormoner. Progesteron har även lugnande effekter, påverkar sömn och bidrar till vätskebalansen.

Prolaktin bildas i hypofysen och är mest känt för att stimulera mjölkproduktionen hos kvinnor efter förlossning. Det har också många andra funktioner hos både kvinnor och män, bland annat inom fertilitet, ämnesomsättning, immunförsvar och psykisk hälsa. Förhöjda nivåer kan leda till exempelvis menstruationsrubbningar, minskad sexlust eller infertilitet.

En klassisk metod för att mäta inflammation i kroppen. Stiger långsamt vid infektioner, reumatiska sjukdomar eller andra inflammatoriska tillstånd.

Det mest aktiva sköldkörtelhormonet som styr energiförbrukning, temperatur och tillväxt. Mäter hur mycket av hormonet som är biologiskt aktivt i kroppen.

Ett av de viktigaste hormonerna från sköldkörteln. Reglerar ämnesomsättning, energi och kroppstemperatur. Lågt värde kan indikera hypotyreos, högt värde hypertyreos.

Mäter den totala kapaciteten för transferrin att binda järn. Höga nivåer kan tala för järnbrist, låga för överskott.

Kolesterol behövs för celler, hormoner och vitamin D, men för höga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Värdet påverkas främst av kost, motion och ibland läkemedel.

Små cellfragment som stoppar blödningar genom att bilda proppar. Avvikelser kan tyda på ökad blödningsrisk eller risk för blodproppar.

Protein som transporterar järn i blodet. Kan öka vid järnbrist som kompensation.

Visar hur stor andel av transferrinet som är bundet till järn. Hjälper till att avgöra om kroppen har brist eller överskott.

Fett som kroppen bildar av överskottsenergi. Höga nivåer kan öka risken för hjärtsjukdom och även belasta bukspottkörteln. Kost, träning och minskad alkoholkonsumtion är viktiga åtgärder.

Produceras i hjärnan och styr sköldkörtelns produktion av hormonerna T3 och T4. Förhöjt TSH kan tyda på låg sköldkörtelfunktion, medan lågt TSH kan tyda på överfunktion.

En naturlig restprodukt från nedbrytning av puriner, som finns i kroppens celler och i vissa livsmedel. Urat utsöndras normalt via njurarna. Balansen i nivåerna är viktig för både njur- och ledhälsa, eftersom förhöjda värden kan öka risken för kristallbildning i leder och urinvägar.

Restprodukt från nedbrytning av proteiner. Förhöjda nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion eller uttorkning.

Behövs för nervsystemets funktion, blodbildning och DNA-syntes. Brist kan ge trötthet, domningar, nedsatt minne och blodbrist.

Bildas i huden vid solljus och finns även i viss mat. Avgörande för starka ben, tänder, immunförsvar och muskelhälsa. Vanlig brist i Norden under vinterhalvåret.

Mineral som är viktigt för immunförsvaret, sårläkning, hormonbalans och celltillväxt. Brist kan leda till hudbesvär, nedsatt sårläkning och svagare immunförsvar.

Ett kvinnligt könshormon som också finns i mindre mängder hos män. Påverkar fertilitet, skelettets styrka, hjärnan och hjärt-kärlsystemet. Det är en samlingsterm för flera hormoner där den vanligaste är östradiol och är den mest aktiva och betydelsefulla formen. Hos kvinnor varierar nivåerna med menstruationscykeln, graviditet och sjunker efter klimakteriet.