Vilka blodprover kan vara relevanta vid långvarig trötthet?
Långvarig trötthet kan ha många orsaker. Blodprover kan ge information om vissa kroppsfunktioner, men vilka analyser som är relevanta beror på dina symtom, din hälsa och din situation i övrigt.
Publicerad 6 juli 2026 av Testum AB
Kort svar
Hb, ferritin, vitamin B12, folat, vitamin D, TSH, fritt T4, glukos eller HbA1c, CRP, kreatinin/eGFR samt ALAT och ASAT är exempel på prover som kan övervägas. Det betyder inte att alla behöver ta samtliga prover. En vårdgivare väljer analyser utifrån bland annat hur tröttheten yttrar sig, hur länge den har funnits och om du har andra symtom eller riskfaktorer.
Blodprover är en del av helhetsbedömningen
Trötthet är ett ospecifikt symtom. Sömn, stress, psykiskt mående, läkemedel, kost, infektioner, menstruationsblödningar och flera sjukdomstillstånd kan påverka energin. Därför börjar en medicinsk utredning vanligtvis med frågor om symtomen och en kroppsundersökning. Blodprov väljs därefter för att undersöka rimliga förklaringar – inte som en färdig standardlista för alla.
Ett avvikande värde är inte automatiskt en diagnos, och normala blodprover utesluter inte alla orsaker till trötthet. Resultaten behöver tolkas tillsammans med symtom, tidigare värden och annan medicinsk information.
Blodbildning och järndepåer
Hb (hemoglobin)
Hb visar mängden hemoglobin i blodet. Hemoglobin finns i de röda blodkropparna och transporterar syre. Ett lågt Hb kan tala för blodbrist, som kan bidra till trötthet och nedsatt ork. Hb visar däremot inte varför en blodbrist har uppstått, så fler analyser kan behövas.
Ferritin
Ferritin används som ett mått på kroppens järndepåer och kan bidra till att upptäcka järnbrist. Markören påverkas samtidigt av inflammation och vissa andra tillstånd. Ett ferritinvärde behöver därför bedömas tillsammans med exempelvis Hb, symtom och ibland andra järn- eller inflammationsprover.
Vitaminer som kan ingå i bedömningen
Vitamin B12 och folat
B12 och folat behövs bland annat för normal blodbildning. Bristtillstånd kan förekomma med eller utan tydlig blodbrist. Provsvaren har gråzoner, vilket innebär att kompletterande analyser som metylmalonat eller homocystein ibland behövs innan en säker slutsats kan dras.
Vitamin D
S-25-OH-vitamin D används för att bedöma kroppens D-vitaminstatus. Provet kan vara relevant om symtombilden eller faktorer som låg solexponering, kost eller nedsatt upptag ger anledning att misstänka brist. Ett D-vitaminvärde kan inte på egen hand förklara all långvarig trötthet.
Sköldkörtel och blodsocker
TSH och fritt T4
TSH är en signal från hypofysen som styr sköldkörteln, medan fritt T4 visar den fria delen av ett sköldkörtelhormon i blodet. Värdena bedöms tillsammans för att ge information om sköldkörtelns reglering och funktion. Ett enskilt avvikande resultat behöver ofta bekräftas och sättas i medicinskt sammanhang.
Glukos och HbA1c
Glukos ger information om blodsockret vid provtagningen. HbA1c, som ibland kallas långtidssocker, speglar den genomsnittliga blodsockernivån under ungefär de senaste två till tre månaderna. Proverna kan vara relevanta när symtom eller riskfaktorer ger anledning att bedöma blodsockerregleringen.
CRP eller hs-CRP – vad är skillnaden?
CRP
Vanligt CRP används vid bedömning och uppföljning av bland annat inflammations- och infektionstillstånd samt vävnadsskada. Det kan bidra med information när tröttheten förekommer tillsammans med en klinisk bild där inflammation eller infektion misstänks. CRP anger inte på egen hand var en eventuell inflammation finns eller vad som orsakar den.
hs-CRP eller högkänsligt CRP
Högkänsligt CRP mäter lägre CRP-nivåer och används främst vid kardiovaskulär riskbedömning eller bedömning av låggradig inflammation. Enligt Karolinska Universitetslaboratoriet är analysen inte lämplig för bedömning av infektion; då används vanligt CRP. Valet mellan CRP och hs-CRP ska alltså styras av frågeställningen.
Njur- och leverrelaterade prover i en bred bedömning
Kreatinin och eGFR
Kreatinin används tillsammans med bland annat ålder och kön för att beräkna eGFR, en uppskattning av njurarnas filtrering. Kreatinin påverkas även av muskelmassa, kost och vissa läkemedel. eGFR är därför en uppskattning och behöver tolkas med hänsyn till individen och om njurfunktionen är stabil.
ALAT och ASAT
ALAT och ASAT är enzymanalyser som ofta ingår i en bred hälsobedömning. De är inte specifika trötthetsprover och ett avvikande värde kan ha flera förklaringar. Resultaten bedöms vanligtvis tillsammans med andra leverrelaterade prover, läkemedel, alkoholvanor, fysisk aktivitet och den övriga symtombilden.
Hur avgörs vilka prover som är relevanta?
Urvalet kan bland annat påverkas av:
- hur länge tröttheten har funnits och hur den påverkar vardagen
- andra symtom, till exempel feber, smärta eller viktförändring
- kost, menstruation, graviditet och tidigare sjukdomar
- läkemedel, kosttillskott och alkoholvanor
- sömn, stress, psykiskt mående och fysisk belastning
- tidigare provsvar och ärftliga riskfaktorer
Samma trötthet kan alltså leda till olika provtagning för olika personer. Det är också vanligt att en vårdgivare börjar med ett mindre antal analyser och kompletterar om symtom eller första provsvar ger anledning till det.
När bör du kontakta vården?
Kontakta vårdcentral om tröttheten är ny eller långvarig, inte går över eller påverkar din vardag. Sök också vård om du har andra symtom som oroar dig. Du kan ringa 1177 för hjälp att bedöma dina symtom och vilken vårdnivå som är lämplig.
Vanliga frågor
Vilka blodprover ska man ta vid långvarig trötthet?
Det finns ingen provlista som passar alla. Hb, ferritin, B12, folat, TSH, fritt T4, blodsocker och CRP är exempel på prover som kan övervägas, men urvalet ska styras av symtom, riskfaktorer och medicinsk bedömning.
Kan normala blodprover utesluta orsaken till tröttheten?
Nej. Normala värden kan göra vissa förklaringar mindre sannolika, men trötthet kan även bero på sådant som inte syns i dessa prover. Helhetsbedömning och uppföljning kan fortfarande behövas.
Ska man välja CRP eller hs-CRP?
Det beror på frågeställningen. Vanligt CRP används vid bedömning av exempelvis infektion och inflammation. hs-CRP mäter lägre nivåer och används främst vid kardiovaskulär riskbedömning eller låggradig inflammation.
Relaterad läsning om trötthet och återhämtning
Källor och vidare läsning
- 1177 – Trötthet vid sjukdom (fatigue)
- 1177 – Blodprov: HbA1c
- Karolinska Universitetslaboratoriet – Hemoglobin (Hb)
- Karolinska Universitetslaboratoriet – Ferritin
- Karolinska Universitetslaboratoriet – Kobalamin (vitamin B12)
- Karolinska Universitetslaboratoriet – Folat
- Karolinska Universitetslaboratoriet – 25-OH-vitamin D
- Karolinska Universitetslaboratoriet – Fritt T4
- Karolinska Universitetslaboratoriet – CRP
- Karolinska Universitetslaboratoriet – Känsligt CRP
- Karolinska Universitetslaboratoriet – Kreatinin och eGFR
Informationen är generell och ersätter inte individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling.